onsdag 21 maj 2014

Molntjänster och delade dokument i undervisningen

Jag har under en längre tid använt mig av molntjänsterna Onedrive (f.d Skydrive) och Google Drive. Den första är en produkt av Microsoft och den senare av Google. Jag har dock använt mig av dessa molntjänster på lite olika vis och för olika ändamål. Onedrive har blivit min huvudsakliga lagringsplats för alla mina arbetsrelaterade filer (även privata) och G-Drive använder jag mest i undervisningen. Nedan beskriver jag kort mina erfarenheter av dessa molntjänster och hur de kan utnyttjas i undervisningen.

Onedrive
Jag använder numera Onedrive som min enda lagringsplats för alla mina filer (textdokument, bilder, videoklipp, Notebookfiler o s v). Jag har således övergett min externa hårdskiva och använder den istället som en extra backup. Fördelen med att ha allt på ett och samma ställe är framför allt tillgängligheten. Jag kommer åt mina filer var och när som helst. Det enda som krävs är en enhet som har tillgång till internet, dvs i mitt fall ofta min surfplatta eller smarttelefon. En nackdel är att ifall internet krånglar så kommer jag inte åt mina filer men detta är oftast inte ett problem i undervisningssituationen eftersom jag i mitt klassrum har en Onedrive klient installerat på min dator vilket i praktiken betyder att jag även har tillgång till filerna offline. Dessa lokala filer på datorn synkroniseras automatiskt med molnet. Praktiskt och bra!


Google Drive
I min undervisning i religion och psykologi använder jag Googles molntjänst G-Drive i huvudsak som lagringsplats för olika (delade) dokument i mina kurser. Det är framför allt betydelsen av delade dokument som jag vill lyfta fram här. Jag har skapar en wiki i mina kurser i religion och psykologi och dessa bygger helt och hållet på delade dokument. Med en wiki menar jag här ett slags internt uppslagsverk som eleverna tillsammans bygger upp på vår lärplattform Fronter. I psykologi bygger vi upp sidor kring bland annat psykologiska begrepp, forskare, teorier och undersökningar. Dessa sidor kommer eleverna åt via länkar i Fronterrummet, men själva innehållet är skrivet i delade dokument. Detta är en kollaborativ arbetsmetod som stöder elevens lärande. Dessa wikin byggs upp under en längre tid i och med att eleverna dels förbättrar det som redan skrivits och dels skriver in nytt material. Samtidigt är det en övning i kritiskt tänkande då eleverna måste ta ställning till det som redan skrivits.

                                Skärmklipp på en "psykowiki" i en kurs på Fronter.

Ett annat sätt att använda ett delat dokument i klassrummet är att låta eleverna samarbeta kring en viss uppgift i ett delat dokument. Jag skapar och ger tillgång till detta dokument i Fronterrummet och samtidigt som eleverna arbetar kollaborativt i dokumentet kan jag som lärare följa med och kommentera processen via min egen Smartboard framme i klassen. Således förenklar det både elevernas och mitt eget arbete i uppgiften. Ett annat enkelt och praktiskt sätt att använda ett delat dokument är när vi i klassen ser på en dokumentär eller föreläsning. Då kan eleverna göra gemensamma anteckningar från dokumentären/föreläsningen och efteråt har alla tillgång till samma anteckningar (via Fronter). Min erfarenhet är att det i allmänhet blir mer innehåll för mindre arbete. Som ett sista exempel kan jag nämna elevernas egna anteckningar som görs i deras egen G-Drive. Under kursens gång arbetar varje elev i sitt eget Google dokument och jag ber dem ge mig länken med redigeringsrättighet. Dessa länkar har jag samlade i Fronterrummet (individuell mapp) vilket ger mig enkel och privat åtkomst till deras dokument. Således har jag som lärare översikt av hur lärprocessen framskrider och kan göra kommentarer och korrigeringar direkt i dokumentet vid behov.

Detta var några praktiska exempel på hur jag under läsåret 2013-2014 arbetat med molntjänster och delade dokument. Det jag slutligen också uppskattar med dessa molntjänster är hur enkelt det är att integrera dem i skolans lärplattform Fronter. Jag som lärare dirigerar mina elever till rätt dokument via länkar inne i Fronterrummet. Således behöver jag exempelvis inte bjuda in eller skicka länkar skilt via e-post till eleverna.

söndag 23 februari 2014

Webbpublicering i skolan

Den här veckan (V.8) har vi haft projektvecka vid Gymnasiet i Petalax. Det betyder att alla elever och lärare arbetar med ett visst tema som utmynnar i en skrift och en resa senare under våren. Förintelsen är ett exempel på tema som återkommit redan många år. Andra projekt i år är exempelvis Neapel och Island. Under veckan arbetar eleverna fram ett material kring sitt tema och detta har publicerats i en skrift eller ett häfte som också finns tillgängligt på skolans hemsida. Nytt för i år var att ett av årets projekt publicerades direkt på webben i form av en webbplats. Idén till detta fick jag ifjol efter att ha arbetat fram en webbplats med mina elever under projektveckan. Temat var då internet och webbplatsen fick rubriken WWW - Wara eller inte Wara. En kurs om digital identitet och delaktighet. Årets projekt som fick en egen webbplats var Islandsprojektet. Eleverna i detta projekt arbetade på egen hand i mindre grupper kring ett visst tema medan tre elever som var webbansvariga fick uppgiften att utforma och sätta in elevernas arbeten på webbplatsen.

Min roll och uppgift under projektveckan blev att handleda eleverna i bland annat informationssökning och upphovsrätt. Oavsett om man publicerar sitt arbete i en skrift (pdf-format) eller som webbplats så finns det en hel del att tänka på före man tar sig an information på webben. Jag presenterade en sammanfattande översikt av vad man bör tänka på när det gäller informationssökning, källkritik, upphovsrätt och källhänvisning.
 
Ett bra verktyg för webbpublicering är Webnode som jag också skrivit några rader om på min webbplats (som för övrigt är gjord i Webnode). Jag ser många fördelar med att publicera exempelvis skolarbeten på webben. En av dessa fördelar är att eleverna får autentiska mottagare för sitt arbete. Med det menar jag att eleverna får känna att det inte är enbart läraren som ser och bekräftar deras verk utan i princip hela världen. Hur många som faktiskt tar del av deras arbete är i sin tur beroende av hur de lyckas marknadsföra sitt arbete, vilket också är något elever bör lära sig med tanke på framtiden. I detta fall marknadsfördes Islandsprojektet i första hand på gymnasiets Facebooksida och i mitt Twitterflöde. I vilken omfattning eleverna själva faktiskt aktivt marknadsförde sin webbplats blev tyvärr för mig lite oklart. Fokus blev mer på själva webbpubliceringen än på marknadsföringen.
 
Att arbeta med webbpublicering i skolan stöder de riktlinjer för åren 2013-2016 som Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat i skriften "God Mediekunnighet". Webbpublicering i skolan handlar enligt mig om digital kompetens och digital delaktighet som är viktiga färdigheter som skolan bör uppmuntra och förstärka, inte minst med tanke på att skolan bör förbereda eleven för framtida utmaningar i arbetslivet. För att inte glömma betydelsen av människans digitala identitet som blir allt viktigare i dagens värld då allt är sökbart på webben. Allt detta är något som jag gärna jobbar med i mitt eget arbete, och under projektveckan ges verkligen tid och resurser för detta.
 
I dagens Vasabladet (23.2.2014) finns det en artikel om projektveckan vid Gymnasiet i Petalax.
 
 

fredag 24 januari 2014

Dialog 2014 i Mariehamn

Dialog 2014 är både en mässa och ett seminarium som ordnades i Mariehamn 16.1.2014. Jag blev inbjuden att hålla två föreläsningar kring digitala arbetssätt i skolan. Förutom mina egna presentationer hann jag åhöra ett par intressanta föreläsningar om användningen av bloggen  i undervisningen samt om hur man kunde bygga skolor som är anpassad till modern pedagogik. Den senare var mycket tankeväckande eftersom våra klassrum fortfarande ser ut som för ett halvt sekel sedan.

                                 Anna Törnqvist föreläser om ombyggnadsprojekt

Min första föreläsning gick under rubriken "Digitala verktyg i undervisningen". Jag gick igenom ett urval verktyg som fungerat bra i min egen undervisning. Bland dessa kan nämnas Screencast-O-Matic med vars hjälp man kan göra skärminspelningar av sina presentationer för att sedan kunna flippa klassrummet. Ett annat verktyg jag tog upp var Webnode som är ett mycket bra och enkelt verktyg för olika slag av webbpublicering (exempelvis skolprojekt). Jag gav också ett praktiskt exempel på hur verktyget Socrative kan användas som provverktyg och för att snabbt och enkelt få feedback av åhörarna. De flesta av verktygen jag presenterade har jag skrivit kort om på min webbsida "IKT i lärarens vardag".

Min andra föreläsning gick under rubriken "Digitala kurser i gymnasiet". Jag presenterade hur vi vid Gymnasiet i Petalax byggt upp digitala rum för så gott som alla gymnasiets kurser i lärplattformen Fronter. Jag tog utgångspunkt i mitt eget sätt att arbeta med mina kurser i Fronter. Jag visade bland annat hur man kan bygga en startsida för kursen som fungerar som en översiktlig webbsida med all väsentlig information om och material för kursen. I detta spelar interna och externa länkar en väsentlig roll. Via dessa länkar dirigeras eleverna både inom Fronter och ut till externa webbkällor. Jag tog också upp den pedagogiska betydelsen av att använda delade dokument (Google dokument) som enkelt integreras i lärplattformen. Min avsikt var att visa hur viktigt Fronterrummet kan vara för att organisera och dirigera hela kursinnehållet från en och samma plats. Jag visade också avslutningsvis några praktiska exempel på hur ett digitalt studentexamensprov kan se ut med tanke på den kommande studentexamen samt hur man kan göra prov i Fronter med det nya provverktyget.

Förutom alla föreläsningar han jag också själv delta i en workshop där Karin Brånebäck gav praktiska tips på hur man kan flippa undervisningen på de lägre årskurserna. Bland alla programpunkter så uppskattar man kaffepauserna och matpausen. Sociala medier i all ära, men man påminns ändå varje gång om hur kul och givande det är att möta andra likasinnade lärare och pedagoger IRL :).