onsdag 17 augusti 2016

eKlasstandem

Projektet #eKlasstandem

Gymnasiet i Petalax har sedan flera år tillbaka haft ett samarbete med Leppävirran lukio när det kommer till språkundervisningen (TOKI-projektet). Sedan hösten 2015 har detta samarbete fördjupats i och med att skolorna är med i ett treårigt forskningsprojekt som heter eKlasstandem. Upprätthållarna för detta projekt är Åbo Akademi och Vasa universitet. I egenskap av projektkoordinator vill jag gärna i detta blogginlägg dela med mig av våra erfarenheter efter det första året (läsåret 2015-2016). 


Lärare, forskare och IKT-pedagog


Projektets mål

Projektets övergripande mål är att på empirisk grund utveckla klasstandem som språkpedagogisk modell för virtuella lärmiljöer och göras tillgänglig för alla skolor i Finland. Ett annat mål är att de deltagande forskarna, tandemlärarna och IKT-pedagogerna tillsammans utvecklar modeller för fungerande virtuella kontakter över språkgränsen. Målsättningen är att eKlasstandem som modell för undervisningen i det andra inhemska språket möjliggör att skolor i olika delar av landet kan erbjuda sina elever och studerande tillgång till autentiska språkanvändningskontexter och möjligheter till personliga kontakter över språkgränsen. I och med detta har projektet också som målsättning att öka förståelsen och toleransen för det andra inhemska språket, dess användare och deras kultur.

Hur långt har vi kommit under ett år?

Projektets tidsram är tre år och således är flera mål ännu ouppnådda. Projektet har dock redan i detta skede uppnått målet med att skapa en fungerande virtuell miljö som möjliggör personliga kontakter mellan elever från olika språkmiljöer. Projektgruppen har lyckats identifiera tekniska utmaningar som bromsar klassrumsarbetet och de virtuella kontakterna, och hitta lösningar på dem. Samtidigt har man etablerat samarbetet mellan de olika aktörerna, lärarna, forskarna, IKT-pedagogen och IT-stödet. Projektet har skapat en god grogrund för att under det andra läsåret i ett tidigt skede komma igång med att utveckla fungerande arbetssätt och tillämpa olika uppgiftstyper för de gemensamma virtuella lektionerna. Således kan fokus under läsåret 2016-2017 vara mer på pedagogik än på teknik.

Hur har projektet genomförts i praktiken?

Pilotfasen för projektet inleddes i början av höstterminen 2015. Språklärarna i Petalax och Leppävirta har tillsammans med sina elever etablerat kontakten med varandra, både genom fysiska och virtuella möten. IT-stödpersonerna har skött införskaffningen av nödvändig teknisk utrustning. Till dessa hör främst bärbara datorer och hörlurar med mikrofon till alla elever som deltar i projektet. Därtill har IT-personalen skött om tillgången till nödvändig internetuppkoppling. IKT-pedagogen har skapat ett virtuellt klassrum i lärplattformen Fronter som fungerar som projektets virtuella hem. I det virtuella klassrummet ”eKlasstandem” har det också skapats förutsättningar för personliga videomöten genom verktyget Skype för företag samt för kollaborativa arbetssätt med hjälp av delade dokument. Forskarna vid Åbo Akademi och Vasa universitet har ansvarat för projektets empiriska uppföljning. Arbetet under höstterminen kretsade kring att etablera en god och fungerande arbetsmiljö samt till att skapa tekniska förutsättningar för virtuella lektioner.

eKlasstandemlektion


Under vårterminen fortsattes arbetet med att få till stånd fungerande virtuella möten mellan eleverna i Petalax och Leppävirta. Lärarna i Petalax och Leppävirta samarbetade på distans för att utarbeta fungerande lektionsplaner. Projektkoordinatorn har ansvarat för kontakten och kommunikationen mellan lärare och forskare. Den empiriska undersökningen har baserats på utvalda fokuselever i respektive skola. Dessa har filmats och deras aktiviteter på datorn har dokumenterats med både extern kamera och skärminspelningar. På grund av schematekniska orsaker hölls endast fyra gemensamma lektioner under mars månad. Dessa räckte dock bra till för att kunna identifiera utmaningar och möjligheter med både teknik och pedagogik.

Resultat

Resultaten som man fått fram 2015–2016 används som grund för det fortsatta samarbetet inom projektet. Information om projektet uppdateras kontinuerligt på projektets egen webbplats samt via skolornas egna hemsidor. Projektet kan också följas via sociala medier som twitter under hashtaggen #eKlasstandem. Projektet har också varit närvarande under den vårdag som Utbildningsstyrelsen ordnade i Karleby i slutet av april. Preliminära resultat har även presenterats på den 12:e internationella vetenskapliga konferensen eLearning and Software for Education i Bucharest i april 2016. 

 Tandempar-selfie

torsdag 17 mars 2016

Projektveckan i Petalax

Vid Gymnasiet i Petalax ordnar vi varje år under vecka 8 en projektvecka. Det betyder i praktiken att inga vanliga lektioner hålls under veckan utan eleverna arbetar med olika projektrubriker under fem dagar. Detta år hade vi tre projekt, nämligen Förintelseprojektet, Münchenprojektet och en Skrivverkstad. Av dessa tre projekt utmynnade två projekt i varsin webbsida; Förintelseprojektet och Münchenprojektet. Om projektveckan ur elevperspektiv kan man läsa om i gymnasiets elevblogg.

Gymnasiet har två elever som blivit utsedda till skolans ambassadörer i sociala medier. Det betyder att dessa två elever, Julia och Victoria, har i uppdrag att marknadsföra och göra skolan synlig i sociala medier. Skolans närvaro i sociala medier har förstärkts med åren och för tillfället finns Gymnasiet i Petalax representerad i följande sociala medier: Facebook, Twitter, Instagram, Youtube, Bambuser. Nytt för i år är att skolan också har en profil på SnapChat. Eftersom SnapChat verkar användas av skolans alla elever är det ett effektivt verktyg för skolan att på ett snabbt och enkelt sätt nå ut med information på kort tid. Exempel på dylik information som skolan kan ge via SnapChat är att idag är det undantagsvis dagsamling redan kl 11:50! Eller en påminnelse i bildformat om tystnad pga skrivningarna. Skolans ambassadörer i sociala medier jobbar också med annat än statusuppdateringar av olika slag. För att ge statusuppdateringarna mer tyngd så ansvarar en av eleverna för längre blogginlägg. Syftet med dessa blogginlägg är att ger mer information om de händelser som aktualiseras i statusuppdateringarna.

Nytt för i år har varit att skolans ambassadörer också fått arbeta och fundera kring vett och etikett-regler i sociala medier. Svenska Yle gjorde hösten 2015 en undersökning bland högstadieelever i Svenskfinland under hashtaggen #NiVetIngenting där man bland annat frågade ungdomarna kring deras erfarenheter av näthat. Jag har själv intresserat mig för detta tema och hållit några föreläsningar kring det i olika skolor. Jag har samlat intressanta artiklar om ämnet i denna pearltrees som jag gärna delar med mig av. Skolans ambassadörer har jobbat med samma tema och utarbetat 10 regler för vad man bör tänka på när man rör sig på nätet och i sociala medier. Av dessa regler har de gjort en video som laddats upp på gymnasiets youtubekanal.



Under projektveckan fick skolans ambassadörer till uppgift att planera en lektion om vett och etikett-regler i sociala medier. Därefter fick de besöka Högstadiet i Petalax för att hålla denna lektion i alla årskurser. Upplägget för denna lektion kan ses nedan i den prezi som Julia och Victoria hade som underlag för sin lektion.




Julia och Victoria besökte alla klasser i årskurs nio och för alla sjuor och åttor hölls en avslutande större tillställning i festsalen. Jag deltog själv som handledande lärare och blev imponerad av hur duktiga skolans ambassadörer var att få med högstadieeleverna i diskussionen. Tanken med att ha två gymnasieelever som undervisar högstadieelever istället för en lärare är att undervisningen då blir mer på elevernas egen nivå. Elever har i allmänhet vissa fördomar mot vuxnas kompetens när det kommer till sociala medier. Det säger min erfarenhet och det visade också Yles undersökning. I samband med att skolans ambassadörer höll sina lektioner på högstadiet passade de också på att låta några elever vara med i en nyproducerad video om vett och etikett-regler i sociala medier.